Pionernas tid vid Midsommar.

 Pionerna är en favorit, kanske den allra främsta. Växte upp med pioner på somrarna i Farmors trädgård. Mamma var lite lagom intresserad av trädgård, men jag minns att vi hade några pioner, och dem gillade jag. Gillar man vackra blommor så kan man väl inte annat än att gilla dem.  Doften av en pion kan föra mig tillbaka till Hangö, och Farmors trädgård. 

Den första att slå ut hos mig var Buckeye Belle, den står kvar i en skuggig rabatt och jag är förvånad över att den vill blomma där.  Köpte flera rötter på trädgårdsmässan för flera år sedan, som jag planterade i en ny rabatt, hade ingen plats för dem. De stod kvar i ett antal år men blommade inte, så jag flyttade dem men glömde denna.

Också en tidig pion är Shirley Temple, den börjar som rosa och blir alldeles vit, gillar alla stadier, den doftar också gott.

Så har vi stjärnan Sarah Berhardt som är en riktig skönhet, busken är full av knoppar och blomman otroligt vacker. 

Och så har vi denna som jag köpte på bakluckeloppis för en tjuga, han som sålde hade ingen aning om vad det var då jag frågade om vad det var för färg. Den är röd, sa han. Jag kallar den Festiva Maxima men det kan vara någon annan. Och den är inte röd.

Och så gjorde jag ett collage på Bowl of Beauty och Sarah B och några namnlösa.  Gräshoppan blev förtjust i den vita till vänster. 

På Solbacken hos dottern blommar denna som fanns i rabatten, Jag tror att det är en gammal sort som heter  Edulis Superba och den är faktiskt helt superduper, stora fantastiska blommor. 

Och en namnlös också på Solbacken. De är så vackra och trivs i solen hos dottern. Tänk om de kunde blomma lite längre. 

Njuter av dem så länge det varar och här behöver rensas en massa prästkragar, men de har fått stå kvar, så jag kan plocka buketter till Midsommar.

Önskar er alla en riktigt Trevlig Midsommar!

Marika

Länkar till TrädgårdsFägring.